smiling, but we're close to tears
Fredrik & Jag. januari - 10.
oj oj. tror inte jag publicerat denna bild tidigare. kom att tänka på denna herren tidigare idag när jag läste om katastroferna i Australien i aftonbladet. tur att han inte är i närheten..blir ju orolig som en liten toka!
ohwell. en liten uppdatering blev det iallafall. dags att sova!
godnatt.
Det är ju tur att han inte är i närheten av det där skiten där borta!
Mycket obehagligt är det iallafall!
J har gjort mig beroende av Buffy (the vampire slayer, du vet?) Igår låg jag och kollade på ett avsnitt där en av karaktärernas pojkvän lämnar henne. Och när hon gråter, och säger att hon inte kan andas då förstår jag. Jag vet exakt hur det känns. För tre månader sen hade jag inte vetat. Men nu, nu gråter jag med henne. För den smärtan är hemsk.
37 dagar. Wow det är länge! :o Men tiden går förhoppningsvis fort :) ÅH! MYSIGT VI SKA HA!!!
Ja, alldeless själv #duktig.. haha nej, men det tog tid att hitta alla bokstäver -.- haha Fast det blev inte som jag hade sett det framför mig i huvudet, så blev lite ledsen i ögan! Men det fick duga! haha x)
haha va bra! så fort jag känner för att ge upp så ber jag dig sjunga! :D
hihi you're the best ♥
Och taack!
åh jätte kul att höra sånt där, och kul att du kikade in i min kategori började undra om den verkligen var till någon nytta! :D
